Tunnelmyter

 Efter en lyckad workshop igår på Alandica, där ca 25 intressenter och politiker deltog, är det återigen skäl att publicera en ny Tunnelmyt. Denna gång "Evighetsmaskinen". 

 Ordet refererar till de överbud som nu dyker upp i debatten, inte minst på sociala medier. Det som debattörerna nu lägger sin fokus på är hur länge det kan ta att komma vidare med en tunnel. Det är "fem år", "minst tio år" eller i vissa fall betydligt värre "prognoser".  Visst, en del är sagt i besvikelsen för att hybridfärjeprojektet håller på att gå i putten, och vissa fall vill man blåsa upp siffrorna av rent partipolitiska orsaker. Det är ju trots allt valtider. 

 Gårdagens Tunnelworkshop inkluderade, förutom en förhandstitt på resultaten från MKB för Fögelvägen, även ett kärt återseende med upphandlingskonsulten Lars Nilsson. Lasse har hållit på med upphandlingar i årtionden, och verkade länge som fastighetschef i Värmlands län. En man som tänkte utanför boxen, och sparade hundratals miljoner åt sin arbetsgivare! Han har utvecklat en metod som heter "Äkta Partnering", och med hjälp av den har han genomfört 295 upphandlingar för det offentligas räkning. 294 har hållit budget. Det största projektet som han varit involverad i omfattar 22 miljarder kronor, och det minsta var på bara några hundra tusen. 

 Fastighetsverket på Åland bjöd in Lasse tidigare i år, och vi insåg att det finns något där för oss. (Tack för det, Stefan Rumander!). De sjukhusbyggnader, etc som Lasse tidigare upphandlat är betydligt mer komplicerade projekt än vad en tunnel är. Det som gör att partneringprocessen ändå kunde passa oss mer än väl är att det hos oss finns en stor "tunnelosäkerhet" -ingen har byggt en glesbygdstunnel på Åland tidigare. Ännu värre, när vi sträcker ut handen mot Sverige eller Finland så har ingen byggt en där heller. Det okända är alltid lite scary, och fritt för tolkningar eller förutspåelser a´la Krösa-Maja. Minns "prognoserna" ovan. 

 Vad sade Lasse då? Jo, att i princip kunde han ha anbud från byggbolag inne före jul i en partneringupphandling. Denna inkommande jul, alltså. För ett tunnelprojekt. Det politiska beslut som krävs, kan fattas på basen av den information som redan finns. Den räcker mer än väl. Vad är det politiska beslutet då? Är det att låsa sig till att bygga tunneln? Nej, det är det inte. Beslutet är att man vill bygga en tunnel, och att man vill inleda en partneringupphandling för att tillsammans med sakkunniga, byggbolag, användare, etc hitta den bästa lösningen till det bästa priset. Det beslutet kan vi ta inom en nära framtid. Sen finns det en punkt i processen där man utvärderar om projektet har nått de önskade målen, och om man ska gå vidare och faktiskt bygga tunneln eller om man ska avbryta projektet. 

 Ringer det några klockor? Tänk vad mycket tid, pengar, prestige, drama och hårda ord vi hade besparat oss i det nuvarande Gripöprojektet om det istället hade utförts som en partneringupphandling! För den som läst det ovanstående, och har någon form av politisk beslutsfattarroll, så borde det ovanstånde vara både tänkvärt och skäl till handling. Kan vi hitta en bred politisk uppslutning bakom en partneringlösning?